Swedish

Välj ditt språk

Av Lena Hellblom Sjögren, fil dr, leg psykolog
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

Lena Hellblom Sjögren, fil dr, leg psykolog. Hon medverkar flitigt i samhällsdebatten och hon används ofta som utredande psykolog i uppmärksammade rättsfall i Sverige, Danmark, Norge och Finland.

Artikeln skickades till SvD:s politiske chefredaktör den 8 april 2002 tillsammans med brevet om "Systemfel i välfärdsstaten". Inget svar inkom till den 20 april.

Artikeln publiceras här med författarens benägna tillstånd och för att påminna alla om det tragiska ödet som drabbade Daniel och Marianne Sigström och deras släktingar den 24 april 1992, då 14-årige Daniel dog i sitt fosterhem.

 

 

Den 24 april 2002 är det 10 år sedan Daniel Sigström dog i ett epileptiskt anfall. Han dog långt från sin mamma, efter att under tre år varit omhändertagen enligt LVU (Lagen om Vård av Unga). Han skulle ha varit 24 år  idag om han levat.


Hans mamma var omöjlig, det visste alla, sa barnpsykiatern i hovrätten nyligen. Därför var det inget problem för barnpsykiatern som nu avancerat till professor,  att skriva ett intyg på socialsekreterarens begäran trots att det då han skrev intyget gått tre år sedan han träffade mamman och Daniel. Med läkarens intyg kunde ännu hårdare restriktioner införas under Daniels sista år i livet. Det blev bestämt att Daniels mamma varken fick skriva brev, ringa eller träffa Daniel. Hon skadade Daniel, stressade honom och utlöste hans epileptiska anfall, sa fostermamman och socialsekreterarna. Mamman krävde av Daniel att han skulle fungera som spion, sa fosterhemmet.


I dom från hovrätten har fastslagits att socialtjänsten hjälpte Daniel. Handläggarna har inte gjort några fel, enligt denna dom och en tidigare tingsrättsdom. Lärdomarna är:
* Det är rätt att tvångsomhänderta ett sjukt barn (Daniel hade epilepsi, hjärtfel och en hjärntumör som förmodligen var orsaken till hans hormonförändringar som gjorde att han fick en vuxen mans kropp vid 11 års ålder).
* Det är rätt att placera det sjuka barnet många mil från hans mamma.
* Det är rätt att inte hjälpa mamman med hyran och upplösa barnets hem.
* Det är rätt att innan placeringen låta ett barn som är som en vuxen man i kroppen bo på ett barnhem.
* Det är rätt att på barnhemmet låta barnet träffa de utvalda fosterföräldrarna ensam utan sin mamma.
* Det är rätt att inte ta hänsyn till barnets sjukdomar och hans behov av kontinuerlig läkarkontakt.
* Det är rätt att se barnets problem som orsakat av hans mammas överbeskyddande och kverulantiska hållning till insatta hjälpinsatser.
* Det är rätt att frånta vårdnaden för det sjuka barnet från hans mamma som bla hade lungbesvär (och blir allt sjukare).
* Det är rätt att välja fosterföräldrar 40 mil från barnets , fosterföräldrar med mycket trassliga sociala bakgrundsförhållanden som nyligen blivit ihop och väntar sitt första gemensamma barn (fostermamman hade kommit upp till behandlingshem Norrland som gravid tonåring och blivit kvar i behandlingshemsmiljö,).
* Det är rätt att välja en fosterpappa som avbrutit behandling på hem för knarkare, och som dömts för rattonykterhet.
* Det är rätt för då blir placeringen av Daniel och andra ungdomar i deras hem så kallad dubbelrehabilitering.
* Det är rätt att betala fosterföräldrarna, som har 2-3 äldre ungdomar med svåra problem placerade hos sig, ett nyfött barn och fostermammans tidigare barn i huset ca 40 000 kronor per månad för Daniel.
* Det är rätt att betala en lärare för Daniel efter att han fosterhemsplacerats.
* Det är rätt att inte betala lärare för Daniel så länge han bor med sin mamma.
* Det är rätt att stödja fosterföräldrar som portförbjuder barnets mamma.
* Det är rätt att förödmjuka barnets mamma genom att inte bry sig om hennes oro för sitt barn.
* Det är rätt att införa restriktioner för mammans, och därmed barnets, kontakt.
* Det är rätt att inför barnet tala om hans mamma som någon som inte bryr sig om honom eller förstår hans bästa.
* Det är rätt att sprida ut att mamman är omöjlig och inte någon man behöver lyssna på till andra myndigheter.
* Det är rätt att inte bry sig om att barnet inte kommer till de läkarundersökningar han kallas till.
* Det är rätt att se till att barnet framför allt går ner i vikt, kan ha jeans och gå på disco.
* Det är rätt att låta det sjuka barnet klara sig själv och ta sig till och från sjukhuset själv då han fått epileptiska anfall på väg till skolan.
* Det är rätt att inte bry sig om de brev han skriver till sin mamma med rop på hjälp för att han blir slagen, inte får äta sig mätt och är rädd för fosterpappan.
* Det är rätt att låta Daniel få prata med den psykolog som fram till dess varit fosterföräldrarnas rådgivare.
* Det är rätt att kritisera mamman för att hon med hjälp av Daniels brev försöker få tillsynsansvariga att förstå att Daniel behöver hjälp.
* Det är rätt att inte kritisera fosterföräldrarna för att de lämnade Daniel ensam under tre veckor med de andra äldre pojkarna under en före detta alkoholists vård.
* Det är rätt att flytta på Daniel sedan han utsatts för sexuella övergrepp i fosterhemmet ­ och inte på ²förövaren.²
* Det är rätt att föreslå Daniels mamma att hon möjligen kan få träffa Daniel, om hon godtar att det sker tillsammans med den fostermamma, som efter övergreppet avsagt sig det lönsamma uppdraget  att ha Daniel som fosterbarn.
* Det är rätt att förlöjliga Daniels mamma för hennes oro för att sonen far illa.
* Det är rätt att låta Daniel bo hos den före detta alkoholisten och att inte få egen nyckel till lägenheten.
* Det är rätt att denne tillfällige fosterpappa lämnar Daniel en kväll då Daniel får flera  epileptiska anfall.
* Det är rätt att han då han återvänder hem och ser att Daniel får ännu flera anfall ringer sjukhuset  - och först en stund senare ambulansen.
* Det var rätt att låta Daniel dö på detta sätt.

Daniels död beklagades  inte med ett ord  under den nyligen avslutade rättegången av ansvariga socialsekreterare, familjehemssekreterare och barnpsykiater. De talade om Daniels omöjliga mamma, och om sin egen stora kompetens och erfarenhet och hur de hela tiden agerat för Daniels bästa.  Nu har också hovrätten fastslagit att de ej gjort något fel. Det är således rätt att göra fel?

Jag menar att socialsekreterare i detta land har maktbefogenheter som överstiger deras kompetens. Jag menar också att det är viktigt att medborgarna kan ha förtroende för socialtjänst, vård och rättsväsende. Utifrån detta och många andra fall vet jag att många medborgares förtroende undergrävts. Det eller de partier som under detta valår vågar ta upp fall som visar att det finns grund för att tala om systemfel som gör barn och familjer rättslösa ­och som visar att de vill göra något för att ändra dessa systemfel, de kan räkna med många röster.



 

 

Powered by AIS