Swedish

Välj ditt språk

Webbmasters kommentar:
Vetlandafallet utspelade sig redan 1957, d.v.s. för snart 50 år sedan.

Det finns dock påfallande likheter med åtskilliga av de tvångsomhändertagandefallen som utspelar sig i dag. Fallet visar även barnavårdsnämndens - i likhet med dagens socialtjänstspersonalens - oförmåga att arbeta prestigelöst.

Reportaget är tidigare publicerat i Nörrköpings Tidningar den 3 juli 1968.

Det återges här med redaktionens benägna tillstånd.

Åtta barn placerades på hemlig ort för att modern ej skulle hitta dem

Elva års lång kamp har gett resultat

Reportage i Norrköpings Tidningar

I 11 år har hon väntat. Väntat på sina barn. På att få veta var de finns. Om de blivit lintottar eller mörklockiga, lillgamla el­ler barnsligt ohämmade. På att få lära känna dem. 1957 förlorade 12-barns-modern fru Ingeborg Blomqvist, Norrköping, som då bodde i Vetlanda, rätten att ha hand om sina då åtta barn. De togs om hand av barnavårdsmyndigheterna och placerades ut på för modern okänd ort. I 11 år har hon kämpat för att få reda på var barnen finns. Fallet har blivit ett av landets mest uppmärksammade på grund av de segslitna förhandlingar och de otaliga rymningar hem som barnen gjort. Nu har beslutet äntligen upphävts så att fru Blomqvist far träffa fem av barnen som varit placerade på hemligstämplade adresser.

Det Blomqvistska barnavårdsmålet eller den s.k. Vetlanda-affären väckte stor uppmärksamhet för drygt 10 år sedan, mycket beroende på de täta rymningar hem som de äldsta barnen gjorde. Hela sommaren 1967 rymde de på nätterna hem från barnhem med sina småsyskon och måste like många gånger föras med polishjälp tillbaka till barnhemmen.

De äldsta pojkarna Rolf och Lennart placerades så småningom på olika anstalter för att de "kidnappat" sina småsyskon. Också makarna Blomqvist dömdes för  att ha kidnappat sina barn.

En aktion, som letts av redaktör Lillemor Holmberg med stöd av författare och publicister som Sara Lidman, Karin Juel, Armas Sestamoinen, Ragnar Oldberg, Åke Wassing och Jan Gillberg, startades. Upprepade hänvändelser har gjorts till JO, före detta statsrådet Ulla Lindström uppvaktats, ända upp i Regeringsrätten vandrade fallet, men Vetlanda barnavårdsnämnds ingripande stod fast.

Strax före midsommar i år upphävdes förbudet tack, vare den aktion som letts av redaktör Holmberg. Hon vände sig senast före jul till JO i en inlaga där fallets utveckling under 10 år rekapitulerades. Hon krävde besked om i vilka fall och under hur lång tid ett så allvarligt ingripande som förhindrande av medborgares umgänge och korrespondens med barn och släktingar kan försvaras.

Fadern avled

Hon underströk att fru Blomqvist och den övriga familjen borde ha fått återse de undangömda barnen åtminstone 1961 då fadern, Gunnar Blomqvist, som barnavårdsnämndens huvudanmärkning varit riktad mot avled.

Inga vägande anmärkningar har framställts mot modern och hon har också fått ha vårdnaden om sitt yngsta barn som föddes efter ingripandet.

Får återse fem

Hon har stått i kontakt med sin äldsta dotter, 25-åriga fru Monica Segersten, som själv har tre barn och som på senare år energiskt krävt att få träffa sina syskon, och fru Blomqvist har också haft kontakt med sina två äldsta söner samt en mindre son som vistas hos släktingar. Trots detta har de andra barnen undanhållits ända till nu. Och nu far hon bara återse fem, Lars-Gunnar, Inga-Lill, Samuel, Birgitta, och Gun-Inger Blomqvist som är åldern 19-14 år.

De två återstående barnen som är i pubertetsåldern och som var mycket små då de togs från sitt "riktiga" hem ska först, på begäran av barnavårdsmyndigheten, genomgå barnpsykiatrisk undersökning innan det avgörs om man ska lämna ut deras adress eller ej.

Fick sitta emellan

– Enligt vad som nu, efter många år framkommit har bara en del av barnen kommit i god miljö, medan ett par haft stora svårigheter, omtalar redaktör Holmberg. Så har t ex ett av barnen varit i ett fosterhem där det blev skilsmässa och barnet fick sitta emellan.

Lillemor Holmberg, 37 år, journa­list på Tidningarnas Telegrambyrå, och medarbetare i tidskriften Origo, har offrat större delen av sin fritid under de elva år som hon verkat för  att få fallet omprövat.

Stort misstag

– Jag reagerade som alla andra när jag första gången såg notisen om omhändertagandet i en tidning. Jag tänkte: Det kan inte vara möjligt att något sådant far hända. Jag började sätt mig in i fallet och blev alltmer övertygad om att det skett ett stort misstag, berättar Lillemor Holmberg för NT-ÖD. Den första artikeln publicerades i Lantbruksförbundets nu nedlagda tidskrift, Perspektiv.

– Målet för vår kamp har varit att få fallet prövat inför en domstol, säger red Holmberg. Hela nämndförfarandet är enligt min mening olämpligt. Så har allvarliga ingrepp i en människas rättigheter kan inte få beslutas av en nämnd som nu sker.

Fallet Blomqvist: Ytterligt sällsynt att barns adress blir hemlighållen.
Ledare i Norrköpings Tidningar

Fallet Blomqvist: En mor frågar samhället: Var finns mina fem barn?
Av Jan Gillberg

Fallet Alexander - Ett beslagtaget barn
av Birgitta Wolf. Förord av Brita Sundberg-Weitman

Sven Hessles av Svenska Dagbladet refuserade inlägg i debatten om tvångsomhändertagandet av Alexander Aminoff
av Sven Hessle

Kampen om Barnen Götenefallet
En artikelserie i Göteborgs-Tidningen den 9 - 14 och 22 november 2002

Fyra systrar möttes igen vid mors gravVäxte upp i skilda fosterhem - mamman var alkoholist
Av Kerstin Nilsson

Kraftig ökning i Östergötland - Allt fler barn omhändertas ­
Av Ewa Nyrinder

Powered by AIS