En förlorad barndom kan aldrig gå i repris
Av Anita Brodén, lärare och riksdagsledamot
|
|
DET HAR uppdagats under den senaste tiden att det i vårt land finns många människor som farit mycket illa under sina barna- ungdomsår.
Under 40-70-talen togs många barn från sina föräldrar för en uppväxt vid något av landets olika barnhem.
Det fanns, tack och lov, omtänksamma och ömma vuxna även där men dessvärre var inte de i majoritet. Alltför många människor vittnar om en uppväxt bestående av förnedrande behandling, våld och sexuella övergrepp.
Samhällets tillsyn av institutionerna och placeringarna var synnerligen bristfälliga. Ingen frågade efter hur barnen mådde eller gav sig tid att samtala med barnen om deras chockartade skilsmässa från sina anhöriga. Det har dessutom framkommit att barn utsattes för medicinska tester samt överdoser av "lugnande" medel.
En förlorad barndom kan aldrig gå i repris. Många sår kommer att sitta kvar hela livet. Det minsta samhället ändå kan göra är att ge alla dessa människor en upprättelse. Det handlar om en ursäkt för de misstag som samhället begått, det handlar också om samhällets villighet att ge någon form av ekonomisk kompensation.
En ursäkt eller en ekonomisk ersättning kan givetvis inte göra något ogjort - men det visar att samhället rätteligen tar på sig skuldbördan.
En upprättelse är nödvändigt för att hjälpa många män och kvinnor att försöka sätta en punkt för att kunna gå vidare i livet.
Kontroversiell statytext sattes tillbaka
Politiker vill återföra
kontroversiell text
Av Patrik Nyberg
Powered by AIS