Farlig, eller farliggjord mamma ?

Farlig, eller farliggjord mamma?
Av Lena Hellblom Sjögren

Ett nyfött barn omhändertogs direkt från BB 1996. Antydd misstanke om Munchausen by proxy syndrom fanns från barnläkare och socialsekreterare. Kammarrätten beslutade att  barnet skulle bo med sin mamma. Det godtogs inte av socialförvaltningen  som fick den antydda diagnosen bekräftad av barnpsykiater som aldrig träffat mamman. Denna diagnos användes som grund för omhändertagande av  det barn mamman födde i år.
  
Jag arbetar som utredande psykolog och vill bidra till diskussionen om Munchausen by proxy syndrom, MBPS en diagnos som presenterats (1) och ifrågasatts i Läkartidningen (2).

Hälften av mammorna anklagades

En medicinsk antropolog från Australien, som i sitt doktorsarbete undersökte erfarenheter från föräldrar med svårdiagnosticerade kroniskt sjuka barn, fann till sin förvåning att hälften av mödrarna, anklagades eller misstänktes  för  MSBP utan medicinskt hållbar grund (3).

Diagnosen fortfarande oklar

Trots en ymnig produktion under senaste decenniet om diagnosen MSBP är det inte klart vad  denna diagnos avser, framhålls i en amerikansk bok. Boken tillägnas  "de mammor som felaktigt anklagats för straffbar misshandel och försummelse på grund av att de lidit av en icke existerande störning" (4).

Diagnosen finns inte med i DSM IV annat än i ett Appendix som en diagnos under utredning (5). Namnet Munchausen är borttaget. I samtal med den medicinskt ansvariga på Socialstyrelsen har jag fått medhåll om att det vore bättre att, som Morley föreslog (6), använda beskrivande diagnoser i stället för en sådan fantasieggande beteckning som Munchausen by proxy syndrom. Det vore således att föredra att tala om mammor som försökt kväva eller förgifta sina barn, eller vad annars det konkret är fråga om.


Fallbeskrivning
I samband med sitt tredje barns, C:s, födelse i november 1996 uppträdde mamman på sådant sätt  att personalen kände oro. Barnläkaren gjorde anmälan till socialförvaltningen och antydde att det kunde vara fråga om MBPS. Mamman vågade inte berätta att hon misshandlades och hotades av C:s pappa. Hela familjen placerades på utredningshem, innan alla tre barnen, tvångsomhändertogs och flyttades till två olika fosterhem våren 1997.
Enligt dom från kammarrätten i september 1997 skulle tvångsomhändertagandena upphöra och alla tre barnen skulle hem till sin mamma. Då beslutade socialnämnden om flyttningsförbud för C. Socialsekreterarna var övertygade om att mamman var farlig för sina barn och agerade för att på nytt få fram tvångsomhändertagandebeslut för alla tre barnen. De kontaktade en barnpsykiater som, utan att ha träffat modern eller barnen, i ett utlåtande 1998 fastslog den tidigare antydda diagnosen:
"Utredningsmaterialet visar att döttrarna har utsatts för den form av barnmisshandel som benämns MSbP. "
Han skrev att det var mest belastande i den tredje dottern, C:s, fall. Det var detta barn som omhändertogs direkt från BB och aldrig tillåtits vara i sin mammas vård (7).


Fjärde barnet tas också nyfött från modern
Mamman inledde 1998 ett förhållande med en ny man. Denne stödde M att anmäla C:s pappa som misshandlat, hotat och förföljt  henne. C:s pappa dömdes för dessa brott 1999. Mamman och den nye mannen gifte sig. De flyttade år 2000 till en stor lägenhet som de inredde för att kunna ta emot alla barnen, inklusive deras eget planerade och efterlängtade barn. Mamman vågade inte berätta om det nya barnet av rädsla för socialsekreterarna i sin gamla hemkommun. Barnet föddes den 20 januari 2001. På kvällen då han var 19 dagar gammal ringde det på dörren. Fyra främmande personer kommer in i hemmet. Det visar sig vara två från socialjouren och två civilklädda poliser. De tar den lille med sig. De erbjuder pappan att följa med, vilket han gör. Han bor nu sedan tio månader på en institution där hans uppgift är att skydda pojken från sin mamma.
Samma dag som pojken tvångsomhändertogs hade socialförvaltningen i mammans nya hemkommun per telefon varnat av den tidigare hemkommunen socialförvaltning:
“(Vår) bedömning är att D behöver omhändertas omedelbart, då det finns fara för hans liv och hälsa. Enligt ett utlåtande 980602 från X, chefsöverläkare och specialist på barn och ungdomspsykiatri, har modern Münchhausen syndrom och Münchhausen Syndrom by proxy.”

Sjukvårdspersonaen hyste ingen oro
Personal på mödravårdcentralen, på BB och på barnavårdscentralen hade inga anmärkningar eller någon oro för mammans förmåga att ta hand om D och kände ingen oro för hans liv och hälsa. Amningen avbröts abrupt. D fick inte träffa sin mamma alls under två veckor direkt efter att han hämtats, därefter har han övervakad av personal tillåtits att träffa sin mamma en timme i veckan.

Några principiella frågor

Några av de principiella frågor som jag menar måste ställas är:
1. Ska en tre år gammal diagnos ställd av en läkare som aldrig träffat mamman ligga till grund för tvångsomhändertagande av ett nyfött barn?
2. Ska samma diagnos kunna  användas  för att tvinga barnets far att välja mellan sitt barn och sin maka?
3. Ska inte frågan om det finns ett konstaterat skyddsbehov betyda mer än en dylik diagnos, som grund  för att skilja ett nyfött barn från sin mor?
4. Ska en barnpsykiater ställa vuxenpsykiatriska diagnoser på uppdrag av  socialsekreterare?
5. Vem skall skydda barnen från eventuella oberättigade tvångsomhändertaganden och ta ansvar för de skador barnen får genom att tvångssepareras  från sin mor?
6. Skall omvänd bevisbörda gälla; är det mamman som genom MBPS-diagnosen anklagas för misshandel av sina barn som skall bevisa att hon inte gjort sig skyldig till det hon anklagas för?

Lena Hellblom Sjögren, fil dr, leg psykolog

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


Referenser:
1. Lundin B, Croner S.”Münchausen by proxy” Barnmisshandel genom förfalskning av symtom. Läkartidningen 2001;98:2302-11.
2. Cronberg S. “Ett fall av sepsis ­ barnmisshandel eller naturlig sjukdom? Hur dömer läsaren?” Läkartidningen 2001;98:4748-49.
3. Hayward Brown H.  ”False and Highly Questionable Allegations of Munchausen Syndrome by Proxy”, Charles Sturt University, Bathurst 1999.
4. Allison D B, Roberts M S. Disordered Mother or Disordered Diagnosis? Munchausen by Proxy Syndrome ,The Analytic Press, Inc. Hillsdale NJ, London 1998.
5. “Criteria Sets and Axes Provided for Further Study”, Appendix B sid 783 i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Edition, Text Revision, American Psychiatric Association 2000.
6. Morley C J. “Practical Concerns about the Diagnosis of Munchausen Syndrome by proxy” Archives of  Disease in Childhood  1995;72:528-538.
7. Hellblom Sjögren L. “Sakkunnigutlåtande angående orsak och bakgrund till omhändertagandet den 8 februari 2001 av barnet D född 20 januari 2001”, 18 maj 2001.  

Bara ett glas mjölk

Tillbaka till Artikelindex