Swedish

Välj ditt språk

Kort utbildning för unga som bott i familjehem

Av Alf Isemo, Göteborgs-Posten - 2010-10-07

 

Alf Isemo är journalist på Göteborgs-Posten. Artikeln är tidigare publicerad i Göteborgs-Posten den 7 oktober 2010.

Den återges här med författarens och redaktionschefens benägna tillstånd.

 

GÖTEBORG: Barn som varit placerade i familjehem fortsätter sällan till högre studier. För många beror detta inte på bristande begåvning.


Forskare från bland annat Göteborgs universitet har inom ramen för ett EU-projekt undersökt hur ungdomar med erfarenheter av socialtjänstens samhällsvård, placerade i familjehem eller institutioner, klarar skolan.

Det visar sig att dessa ungdomar i mycket högre grad än genomsnittet inte avslutar sina gymnasiestudier. Och bara en bråkdel av unga med erfarenheter av familjehem går vidare till högre studier.


Jobbigt länge

– Många placeras efter att de har fyllt 13 år. De har haft det jobbigt ganska länge. De flesta kommer till familjehem för att det inte fungerar runt omkring dem, inte för att de själva har varit besvärliga, säger docent Ingrid Höjer.

Studien visar, inte så överraskande, att de som haft flera placeringar och längre tid i samhällsvård haft svårast att klara skolan. Tester av kognitiv förmåga som gjorts på såväl placerade som inte placerade unga visar att betygsskillnaderna mellan dessa båda grupper är betydligt större än i skillnaden i begåvning.

Barn som utsatts för samhällsvård har inte samma föräldrauppbackning. Socialtjänsten som gått in som ställföreträdare är i många fall i skolsammanhang inte en särskilt bra förälder.

 

Andra chans viktig

– Socialtjänsten fokuserar på andra saker så förväntningarna på barnens prestationer i skolan blir ofta onödigt lågt ställda, säger Inger Höjer.

Hon poängterar också att de för de här ungdomarna är särskilt viktigt att få en andra chans, via vuxenutbildning.

Studien stöder tidigare forskning inom området. Flera kommuner arbetar redan med särskilt fokus på att förstärka stödet till riskgruppen familjehemsplacerade unga, framför allt Helsingborg som började 2005. Göteborgsstadsdelarna Biskopsgården och Gunnared har i år infört liknande arbetssätt.

Socialtjänstens låga studie- förväntningar påverkar resultaten senare i livet

 

Fakta: Var åttonde till högre studier

Forskare från fem europeiska länder söker faktorer som motiverar ungdomar som varit föremål för samhällsvård att fortsätta till högre studier. Den aktuella undersökningen som bygger på registerstudier av personer födda 1972-1992, fallstudier och djupintervjuer visar bland annat att...

...60 procent av unga med placeringar i familjehem inte avslutar sina gymnasiestudier. Jämför med 18 procent bland övriga unga

...13 procent söker sig till högre studier vilket ska jämföras med 41 procent bland övriga ungdomar


Familjehemsplacerade ungdomar och fortsatt utbildning

Tillbaka till Artiklar

Tillbaka till NKMR:s Huvudsida

 

 

Powered by AIS