Välj ditt språk
Välj ditt språk
Håkan Carlsson är journalist på Barometern. Artikeln är tidigare publicerad i Barometern den 29 september 2004. Den ingår i en serie artiklar som inleddes i Barometern samma dag.
Artikeln och de andra artiklarna i denna serie har försvunnit från Barometerns hemsida och den har inte påträffats i något internet arkiv.
Den återges här på grund av att den är viktig för NKMR:s läsare och på grund av att NKMR:s hemsida används som ett forskningsbibliotek.
Ruby Harrold-Claesson
Jur. kand
Ordf i NKMR
Av Håkan Carlsson
- Vi försöker inte gömma oss bakom sekretessen. Att vi inte vill kommentera fallet beror på att vi vill skydda barnet, säger socialchefen Rolf Persson som tillsammans med Ted Lindqvist höll i presskonferensen. Foto: Hasse Broms
Än en gång figurerar socialnämnden i Oskarshamn som nämnden som vill att barn omhändertas utan anledning.
Men har socialnämnden och -förvaltningen gjort fel? Är historien som TV4 och Kalla fakta gav i måndags kväll den rätta och den sanna?
Frågetecknen är många, men svaren få. Socialtjänsten tiger av sekretesskäl. Att föräldrarna tilllåtit myndigheterna att svara på frågor av högst privat och personlig natur spelar ingen roll. Socialtjänsten tiger ändå, av hänsyn till den som aldrig tillfrågats om han vill ha sin uppväxt penetrerad in i minsta detalj i tidningar, radio och tv, den femårige pojken.
Så någon motversion som balanserar Kalla faktas version av fallet kommer inte myndigheterna att presentera. Det klargjordes vid presskonferensen som socialtjänsten i Oskarshamn höll på tisdagen med anledning av måndagens tv-program.
Inga anmärkningar
Presskonferensen innehöll det förväntade. Socialtjänsten hänvisade till alla rättsliga prövningar som gjorts av fallet. Sammanlagt fem överklaganden har avslagits av läns- och kammarrätter. Två gånger har regeringsrätten vägrat prövningstillstånd. Dessutom har både länsstyrelsen och JO granskat fallet, utan att anmärka på någonting. Det tolkar socialtjänsten givetvis som att inget fel begåtts och att de beslut som fattats trots allt varit de rätta.
TV4 anklagas av kommunen för "ensidig vinkling" och för att bara använda sig av "fragment av helheten". Där upprepar sig historien. Likadant lät det förra gången då SVT:s Uppdrag granskning i december 2002 synade ett annat omhändertagande.
Då lärde sig kommunen ett och annat av den folkstorm som utbröt och det massmediala intresset efteråt.
- Vi har förberett oss bättre den här gången, menar kommunens informationsansvarige, Ted Lindqvist.
Orolig för konsekvenser
Men svaren på frågorna som tv-tittarna ställer sig uteblir alltså. Och det beror inte på att kommunen vill mörka fallet, enligt socialchefen Rolf Persson.
- Vi gör det för barnets bästa. Och folk som tar kontakt med oss i förtroende måste också kunna vara övertygade om att informationen stannar här, säger han.
Rolf Persson hoppas också att måndagens program inte får till följd att andra föräldrar med barn som väger för lite inte vågar ta kontakt med vården för att få hjälp, i rädsla för att deras barn ska omhändertas av samhället. De som såg reportaget kunde lätt få uppfattningen att det räcker med att ett barn är underviktigt för att samhället ska gå in och omhänderta det.
- Så är det naturligtvis inte. Det är jätteviktigt att föräldrar tar kontakt med barnavårdscentralen om deras barn inte mår bra, säger han.
Anette Swärd är journalist på Barometern. Artikeln är tidigare publicerad i Barometern den 29 september 2004. Den ingår i en serie artiklar som inleddes i Barometern samma dag.
Artikeln och de andra artiklarna i denna serie har försvunnit från Barometerns hemsida och den har inte påträffats i något internet arkiv.
Den återges här på grund av att den är viktig för NKMR:s läsare och på grund av att NKMR:s hemsida används som ett forskningsbibliotek.
Ruby Harrold-Claesson
Jur. kand
Ordf i NKMR
Av Anette Swärd
Oskarshamn. Reaktionerna efter Kalla faktas program är färre och mer nyanserade än efter Uppdrag granskning för knappt två år sedan.
Socialnämndens ordförande Rigmor Eklind var inte med på presskonferensen dagen efter programmet i TV4 om ett omhändertagande av ett barn. 2002 följde en tittarstorm efter SVT:s program om ett annat omhändertagande av ett barn och Rigmor Eklind hotades. Därför var man förberedda på att det kunde hända igen.
- Vi har inte sett något tydligt riktat hot, säger socialchef Rolf Persson, som ger information tillsammans med informationschef Ted Lindquist.
Inrättade telefonpool
Fram till eftermiddagen hade Rigmor Eklind fått ett hundratal e-postmeddelanden och Rolf Persson ett 40-tal. För två år sedan handlade det om tusentals. En del har även ringt till kommunen och då fått prata med en telefonpool som socialkontoret inrättat.
Men tittarstormen uteblev.
- De som hört av sig är mer nyanserade och ser att det är svårt att ta beslut i sådana här ärenden. Det de reagerar mot är att vi inte svarat på frågor. De uppfattar det som att vi döljer något, säger Rolf Persson.
Han betonar att de är så öppna de kan vara beroende på sekretessen.
- Det är föräldrarna som beslutat att häva sekretessen men vi har ett etiskt ansvar för barnet och säger inget för barnets skull, säger Rolf Persson.
Ska få svar
Alla som e-postat eller skrivit till kommunen kommer att få ett svar. En del av avsändarna, och även läsarreaktioner på Oskarshamns-Tidningens hemsida, kräver precis som för två år sedan Rigmor Eklinds och Rolf Perssons avgång.
- Det är klart att man tar till sig det här och det går inte obemärkt förbi, men jag känner att vi har gjort rätt, säger Rolf Persson.
Reaktionerna inte så häftiga som för två år sedan.
Av Anette Swärd, Barometern, barometern.se - 2004-09-29.
Socialtjänsten tiger om nytt fall i tv.
Av Håkan Carlsson, Barometern, barometern.se - 2004-09-29.
Allmänheten kan få ställa frågor om omhändertagande.
Av Anette Swärd, Barometern, barometern.se - 2004-10-05.
Skriv en kommentar (0 Kommentar)Lotta Lindqvist är journalist på Östra Småland. Artikeln är tidigare publicerad i Östran den 29 september 2004
Den återges här med författarens benägna tillstånd.
Av Lotta Lindqvist, redaktör
Vi gömmer oss inte bakom sekretessen för att slippa svara på frågor. Lagstiftningen är sådan att vi inte får prata om uppgifter som rör enskilda personer och deras förhållanden.
Socialchefen Rolf Persson och informationschefen Ted Lindquist var igår väl rustade för att bemöta reaktionerna efter Kalla Faktas program om familjen Gueblaoui. De berättar att Kalla Fakta inte begärt ut några handlingar från socialförvaltningen trots att de hade en fullmakt. De ifrågasätter därför om Kalla Fakta haft all information för att kunna ge en
rättvisande bild.
I programmet sades det att de ansvariga på kommunen, trots fullmakt om upphävd sekretess, vägrade svara på frågor.
- Även om föräldrarna ger fullmakt till socialtjänsten att yttra sig i ärendet till media så innebär det inte att sekretessen upphör.
Rolf Persson förklarar att hänsyn måste tas till barnet. Även om föräldrarna upphävt sekretessen så kan inte uppgifter lämnas ut som kan skada barnet.
Undersökningar gjorda
När ett barn besöker barnavårdscentralen med viktproblem utreds barnet. Sjukvården gör då de undersökningar som krävs. Självklart har sjukvården gjort dessa undersökningar på det barn som visades i TV 4.
Ted Lindquist förklarar att utredningar är gjorda på pojken vad gäller mjölkallergi.
I programmet talades det en del om att föräldrarnas intelligens skulle ha med omhändertagandet att göra. (Deras intelligens är normal)
- Det vi bedömer är föräldraförmågan. Det handlar om att kunna se barnets behov, om att kunna knyta an till barnet och att kunna reflektera ur barnets perspektiv, säger Rolf Persson.
Han poängterar att det aktuella omhändertagandet gått igenom ett rättslig process i flera nivåer.
Skriv en kommentar (0 Kommentar)Lotta Lindqvist är journalist på Östra Småland. Artikeln är tidigare publicerad i Östran den 29 september 2004
Den återges här med författarens benägna tillstånd.
Av Lotta Lindqvist, redaktör
Det skriver Oasens styrelseordförande Rune Nensén i ett pressmeddelande.
Barnhemmet Oasen i Aneby medverkade i utredningen av familjen Gueblaoui. De anser att deras insatser i utredningen inte alls kom till sin rätt i måndagskvällens Kalla Fakta i TV4.
"De slutsatser som gjorts på basis av Oasens noggranna utredningar har trots TV4:s påståenden om det bristfälliga utredningsmaterialet bekräftats i inte mindre än tre länsrättsdomar och tre kammarrättsdomar."
Ambitiösa utredningar
Från Oasens sida framförs att deras utredningsmaterial var mycket omfattande. Bland annat samverkade barnhemmet med sjukvården för att försöka ta reda på om det fanns medicinska eller fysiologiska förklaringar till de symtom pojken visade.
"Ingen av dessa ambitiösa utredningsinsatser redovisades i programinslaget."
Enligt Kalla Fakta skrevs ett av de viktigaste intygen, som låg till grund för omhändertagandet, av en psykolog som aldrig träffat vare sig barnet eller föräldrarna.
Enligt Oasen var detta intyg endast en mindre del i utredningsmaterialet.
"Oskarshamnsfallet - Är domstolsprövning en garanti för rättssäkerhet?"
Av Brita Sundberg-Weitman.
Lotta Lindqvist är journalist på Östra Småland. Artikeln är tidigare publicerad i Östran den 29 september 2004
Den återges här med författarens benägna tillstånd.
Av Lotta Lindqvist, redaktör
Oron för sonen och kampen för att få honom tillbaka överskuggar allt för Mounir och Zohra Gueblaoui i Oskarshamn.
Från radion hörs en väderleksrapport och på spisen pågår matlagning i flera kastruller. Mounir säger välkommen och visar in oss till köksbordet där en barnstol står på ena kortsidan. Zohra ber, berättar Mounir, men strax efter kommer även hon och sätter sig.
- Vi har inte träffat vår son på tre månader och jag är väldigt orolig. Han mår inte bra, säger Mounir.
Han berättar att sonen, som nu hunnit bli fem år, pratar väldigt lite och fortfarande använder blöjor. I ett utlåtande från psykolog bedöms hans utveckling ligga på en 2-årings nivå. Enligt Mounir går han upp och ner i vikt. Och både Mounir och Zohra är oroliga över sonens tillstånd.
- Jag vill att han ska undersökas ordentligt innan det slutar i katastrof för honom. Jag vill att hans mage undersöks och att det görs en röntgen av hans hjärna, säger Mounir.
Ledsen och rädd
Pojken blev omhändertagen i juni 2001. Han var då knappt två år. En månad senare placerades han i ett familjehem på annan ort. Omhändertagandet föregicks av en utredning som bland annat innebar att Mounir och pojken vistades på utredningshem. Zohra fick av någon anledning inte vara med.
- Jag känner mig mycket ledsen och rädd, säger Zohra.
Hon berättar att hon gråtit mycket, att hon inte kunnat äta och att hon tappat hår. När hon pratar blir det tydligt hur präglad hon är av sorgen.
- Jag blir så ledsen när jag ser en pappa med ett barn. Och jag undrar varför inte jag ska få vara med mitt barn, säger Mounir.
Jag kan sköta om ett barn
Zohra berättar att hon och hennes man har det bra tillsammans. De hjälps åt hemma och dricker inte alkohol.
- Jag kan sköta om ett barn. Jag gav honom mat, duschade honom och var ute och promenerade med honom. Innan han togs ifrån oss tränade jag honom att sitta på pottan, säger Zohra.
Hon berättar att sonen började prata några ord innan han omhändertogs.
I vardagsrummet finns många av sonens saker framme. Där finns en filt på golvet med ett babygym. Bredvid står en babysitter och en barnsäng.
- När jag hade ammat honom lade jag honom här på filten. Då låg han här och sparkade och lekte. Jag blir glad i hjärtat när jag tittar på hans saker, säger Zohra.
Hon flyttar sig till sonens skåp som står intill. När hon öppnar ramlar det ut en påse födelsedagsljus. Hon visar upp en mjuk hårborste och en sparkdräkt.
Blir glad när han träffar oss
Mounir och Zohra har tidigare fått träffa sin son var tredje vecka. Ett nytt beslut från den 22 september säger att de bara får träffa honom var sjätte vecka.
- Han blir glad när han träffar oss och vill prata med oss, säger Mounir.
Nu är ett överklagande av tvångsomhändertagandet på väg till Regeringsrätten.
Fotnot: Nyheterna har följt rättsprocessen kring familjen Gueblaoui.
Tidigare har vi valt att låta dem vara anonyma. Nu när de medverkat i teve finns det inte längre någon anledning att inte låta dem träda fram.
Skriv en kommentar (0 Kommentar)