Välj ditt språk
Välj ditt språk
Stefan Olofson är journalist på Skånska Dagbladet. Artikeln är tidigare publicerad i SKD den 4 maj 2007. Den ingår i en serie artiklar av samma författare som inleddes den 16 januari 2007.
Fallet Zahra är inte unikt. Nutida svensk socialhistoria visar att invandrarbarn är överrepresenterade vid tvångsomhändertaganden och fosterhemsplaceringar. Barnen tvångsomhändertas och placeras utanför sin etniska bakgrund och sin kultur. Det torde dock för varje tänkande människa vara uppenbart att invandrarföräldrar - om de inte är missbrukare eller vanvårdar sina barn - borde ha större kompetens att ta hand om sina egna barn än svenskar som avlönas av skattebetalarnas medel för att axla föräldrarollen.
Artikelserien återges här med författarens benägna tillstånd.
Av Stefan Olofson, journalist
LUND.
Socialtjänsten tar Diskrimineringsombudsmannen, DO, i örat och undrar vad Europakonventionen har med tvångs- omhändertagandet av Zahra Hosseinis dotter att göra. Det finns inga grunder för att etnisk diskriminering skulle ha skett, anser social tjänsten.
För mer än tre är sedan berövades Zahra vårdnaden om sin nu sexåriga dotter. Socialnämnden anser henne inte lämplig som mamma och placerade dottern hos en ny familj i Mellanskåne. Zahra får bara träffa henne några timmar i månaden.
D0:s jurist Peter Bratt har riktat skarp kritik mot socialtjänsten och kammarrättens utredning och beslut Utredningen är dålig och innehåller eget tyckande, som gjort Zahra i princip rättslös. Detta strider, enligt DO mot Europakonventionen, som svensk lag omfattas av.
- Bratt behandlar uteslutande om socialnämndens agerande kan anses utgöra en kränkning av rätten till familjeliv, enligt Europakonventionen. Inte någon av frågorna DO ställt tar sikte på om etnisk diskriminering har förekommit Frågorna handlar om förvaltningsprocessen. Därför måste vi ifrågasätta om DO verkligen agerar inom ramen för sitt uppdrag, menar kommunjurist Gunnar Jönsson med stöd av Inger Fröman på avdelningen för barn och familj.
På DO höjer man på ögonbrynen för kommunens synpunkter. Linus Kyrklund, handläggare av ärendet på DO, betonar att svensk lag är en del av Europakonventionen och att frågan om etnisk diskriminering är synnerligen relevant idet här fallet.
- Det borde socialnämnden och Lunds kommun känna till, säger Linus Kyrklund.
Socialnämnden har inga som helst planer på att återförena mor och dotter, eftersom mamman bedöms som psykiskt instabil och mer eller mindre farlig för sin dotters utveckling. En plan för återförening måste finnas, säger Europalagen.
Specialistläkaren i psykiatri i Lund, Peter Bosson, andra psykologer, jurister, sakkunniga och fler hörda finner inga fel på Zahra som gör henne olämplig som mamma. Hon bedöms som helt normal men frustrerad för att blivit berövad sitt barn. Hon visar känslor vilket ligger henne till last.
- Någon barnpsykiatrisk bedömning har aldrig gjorts. Det är oerhört viktigt att en sådan undersökning görs. Socialtjänsten har dragit långtgående slutsatser med långtgående konsekvenser, utifrån dotterns inre tankevärld och sedan själva bedömt och analyserat orsakernas sammanhang från ett lekmannaperspektiv. En utredning med ett psykiatriskt perspektiv måste göras, betonar Peter Bosson. Socialtjänsten tycker inte att de agerat lekmannamässigt. Det finns gott om underlag, bland annat har Kammarrätten gjort samma bedömning utifrån flickans behov som socialtjänsten gjort.
Men socialtjänsten lovar fundera på att genomföra en barnpsykiatrisk undersökning nu. Enligt kanslichef Björn Grunning, kommunens högsta jurist, är det för kommunen oklart vilket syfte DO egentligen har.
-Ar syftet att utreda om kommunen har brutit mot Europakonventionen vill vi ha besked om hur detta kan anses ingå i DO:s tillsynsverksamhet? Det är inte rimligt att DO i största allmänhet ska pröva kommunens agerande, enligt konventionens innehåll, utan att det finns koppling till etnisk diskriminering.
Zahra får träffa dottern fyra timmar i månaden.
Av Stefan Olofson
Dåligt underlag orsakar problem.
Av Stefan Olofson
"Omöjligt få upprättelse när fel har begåtts".
Av Stefan Olofson
DO vill träffa socialnämnden.
Av Stefan Olofson
Skarp kritik mot socialens agerande: Psykologer underkänner utredning om omhändertagande.
Av Stefan Olofson
Stefan Olofson är journalist på Skånska Dagbladet. Artikeln är tidigare publicerad i SKD den 23 februari 2007. Den ingår i en serie artiklar av samma författare som inleddes den 16 januari 2007.
Fallet Zahra är inte unikt. Nutida svensk socialhistoria visar att invandrarbarn är överrepresenterade vid tvångsomhändertaganden och fosterhemsplaceringar. Barnen tvångsomhändertas och placeras utanför sin etniska bakgrund och sin kultur. Det torde dock för varje tänkande människa vara uppenbart att invandrarföräldrar - om de inte är missbrukare eller vanvårdar sina barn - borde ha större kompetens att ta hand om sina egna barn än svenskar som avlönas av skattebetalarnas medel för att axla föräldrarollen.
Artikelserien återges här med författarens benägna tillstånd.
Av Stefan Olofson, journalist
LUND.
För tre år sedan berövades Zahra vårdnaden om sin sexåriga dotter. Socialnämnden placerade dottern i familjehem, och anser inte Zahra lämplig som mamma. Nu får socialtjänsten skarp kritik från psykologhåll för sin dåligt underbyggda utredning av fallet. Zahra får bara träffa dottern tre timmar i månaden under övervakning.
- Jag har haft kontinuerlig kontakt med Zahra sedan ett drygt år. Syftet är att göra en personlighetsbedömning och utföra samtalsterapi.
Peter Bosson, specialistpsykiatriker på universitetssjukhuset och psykolog Kirsti Tellas på Hjärnhälsan har också varit i kontakt med Zahra i drygt ett år.
- Ingen av oss har blivit tillfrågade, eller kontaktade av socialtjänsten i Zahras fall, säger Shahriar Faghihi, legitimerad psykolog i Lund.
Shahriar Faghihi anser att socialtjänstens utredning om Zahra andas stor okunnighet med svepande omdömen som resultat av bristande utredningsmetodik.
- Hon har visat känslor inför socialtjänstens utredare, som inte är konstigt med tanke på hennes utsatta situation. Socialen har inte behållit den professionella distansen till henne. De har visat prov på maktmissbruk och inte tagit ett dugg hänsyn till vårt utlåtande. Vi ät experter, som de inte ens har bemödat sig att prata med. De ansvariga politikerna i ärendet säger att socialtjänstens utredning baseras på omfattande kontakter och samtal med olika personer och myndigheter, som har koppling till ärendet. Det stämmer inte, säger Shahriar Faghihi.
Enhetschef Nina Bergfors på socialförvaltningen, skriver i ett tjänsteutlåtande av den 17 mars i fjor att förvaltningen inte arbetar för en återförening mellan mor och barn. Istället arbetar man för att Zahra ska kunna fungera som umgängesförälder. Zahra är förtvivlad och dottern har distanserats från sin mamma, på grund av det minimerade umgänget.
- Nyligen polisanmälde Nina Bergfors Zahra för att hon hotat henne verbalt vid ett möte.
- Det stämmer inte. Jag är misshandlad och medvetet missförstådd av socialsekreterarna .Jag är en mamma som blivit berövad mitt barn och gör allt jag kan för att få träffa henne.
Zahra var gift och blev svårt misshandlad av flickans pappa, som hon lämnade. Hon var helt slutkörd och via socialförvaltningen fick hon och dottern komma till ett familjeboende i Mellanskåne 2004.
Men på hemmet bodde människor med svåra problem och narkomaner vilket inte passade Zahra och hennes dotter. När vården avbröts placerades dottern i en familj. Zahra fick ingen förklaring till varför hon sedan dess bara fått träffa dottern några timmar i månaden.
Zahra har genom sin advokat Ulrik Sundström DO-anmält socialtjänsten, och får stöd av DO:s jurist Percy Bratt i hans promemoria.
Han har studerat omhändertagandet av dottern från ett Europakonventionsrättsligt perspektiv och konstaterar att det krävs betydligt starkare skäl att omhänderta Zahras dotter än de skäl som socialnämnden och Länsrätten grundar sitt beslut på.
Zahra har inte hotat någon. Hon agerar precis som hon bör, hon försöker på ett legalt sätt att få tillbaka sitt barn. Det är bara svårt kriminellt belastade personer och narkomaner som berövas umgänget med sina barn på det sätt som Zahra har tvingats till. Socialtjänstens godtyckliga tolkningar är uppseendeväckande, säger Shahriar Faghihi.
Zahra får träffa dottern fyra timmar i månaden. Av Stefan Olofson
Dåligt underlag orsakar problem. Av Stefan Olofson
"Omöjligt få upprättelse när fel har begåtts". Av Stefan Olofson
DO vill träffa socialnämnden. Av Stefan Olofson
Kommunen tar DO i örat om utredning.
Av Stefan Olofson
Stefan Olofson är journalist på Skånska Dagbladet. Artikeln är tidigare publicerad i SKD den 16 januari 2007. Den ingår i en serie artiklar av samma författare som inleddes samma dag.
Fallet Zahra är inte unikt. Nutida svensk socialhistoria visar att invandrarbarn är överrepresenterade vid tvångsomhändertaganden och fosterhemsplaceringar. Barnen tvångsomhändertas och placeras utanför sin etniska bakgrund och sin kultur. Det torde dock för varje tänkande människa vara uppenbart att invandrarföräldrar - om de inte är missbrukare eller vanvårdar sina barn - borde ha större kompetens att ta hand om sina egna barn än svenskar som avlönas av skattebetalarnas medel för att axla föräldrarollen.
Artikelserien återges här med författarens benägna tillstånd.
Av Stefan Olofson, journalist
DO:s jurist riktar skarp kritik mot socialtjänstens utredning och agerande
LUND. I snart tre år har Zahra varit berövad sin snart sexåriga dotter. Dottern placerades i familjehem av socialnämnden, som inte anser Zahra lämplig som mamma.
Socialnämnden har stängt dörren och låter henne bara träffa sin dotter några timmar i månaden. Nu får hon stöd av DO vars jurist riktar skarp kritik mot socialtjänstens och kammarrättens utredning och beslut.
- Det finns inte tillräckligt och relevanta skäl, som rättfärdigar ett tvångsomhändertagande. Det är här fråga om mycket allmänt hållna och vaga omdömen som inte stöds av någon medicinsk eller psykologisk utredning, menar Percy Bratt, jurist som på DO:s uppdrag har studerat omhändertagandet av Zahras dotter från ett Europakonventionsrättsligt perspektiv.
Misshandlad
Zahra kom till Sverige från Iran 1989. 1992 skilde hon sig från maken. Hon fick en son 1981 och sin dotter 2001. Hennes graviditet var mycket svår när hon väntade dottern. Hennes tidigare man lät henne inte vara i fred och misshandlade henne flera gånger med flera polisingripanden som följd.
- Jag var helt slut psykiskt och bad om hjälp. Min läkare kontaktade socialförvaltningen, som placerade mig och min dotter på ett familjehem i Mellanskåne våren 2004. Vi var där till april 2005 då vården avbröts och min dotter placerades i familjehem. Jag fick ingen hjälp alls på familjehemmet, där det bodde narkomaner och människor med svåra problem.
Det passade inte mig och min dotter alls. När vården avbröts mådde jag sämre än någonsin tidigare, berättar Zarah.
Hon har ännu inte fått någon saklig förklaring till varför hon berövades sin dotter. Bara att bristerna i hennes omsorg om dottern är så stora att hon ska bo i familjehem till den dag hon bedöms tillräckligt kapabel att ta hand om dottern igen. Det kan i princip dröja till hon blir myndig, har Zahra fått veta.
Socialnämndens företrädare har redan från början uppgivit till Zahra att omhändertagandet är permanent och att man således inte planerar för någon återförening av mor och dotter. Det har kommit till uttryck såväl muntligen som skriftligen.
Enhetschef Nina Bergfors skriver i ett tjänsteutlåtande av den 17 mars förra året: när det gäller frågan om återförening mellan mor och barn så arbetar vi inte för det. Vi arbetar fortfarande för att modern ska kunna fungera som umgängesförälder, så småningom helt utan restriktioner.
När Zahra träffar dottern är det under bevakning fyra timmar i månaden.
- Min dotter är förtvivlad. Hon har glömt sin persiska helt och är orolig, säger Zahra.
Hon har begärt att få utökad umgänge till sex timmar en dag i veckan och en hel helg i månaden. Men det har hon nekats.
Avslog
Länsrätten avslog socialnämndens ansökan om tvångsomhändertagande av dottern och riktade kritik mot socialtjänstens motivering till beslutet.
Socialnämndens överklagade då till kammarrätten som gav socialnämnden rätt.
Zahra har vänt sig till JO, ministrar, statsminister Göran Persson och Fredrik Reinfeldt, men ingen har velat, eller kunnat hjälpa henne.
Centralt i socialsekreterarnas utredning och för kammarrättens grunder är problem kring matsituationen. Dottern vill inte äta när mamman är med, men det har inte belagts att det har påverkat dotterns hälsa alls.
En läkarundersökning visade att hon var frisk och opåverkad.
- Domskälet vilar på ett antagande om att matsvårigheterna är uttryck för en störning mellan mor och dotter. Detta resonemang grundar sig på rättens egna privatpsykologiska antaganden. Det krävs, enligt Europakonventionen, betydligt starkare skäl för att omhänderta ett barn, menar Percy Bratt.
Han hävdar att kravet på en återförening är strängt, enligt Europakonventionen. Omständigheterna måste vara extraordinära om man ska göra avsteg.
"Svagt underbyggda"
- I det här fallet var redan skälen för ett temporärt omhändertagande vaga och svagt underbyggda. Att mot denna bakgrund planera för en permanent separation får anses som ett flagrant och allvarligt konventionsbrott.
Någon ny utredning om omhändertagandet har inte gjorts, vilket också strider mot kravet på återförening så snart förutsättningarna finns.
Dåligt underlag orsakar problem.
Av Stefan Olofson
"Omöjligt få upprättelse när fel har begåtts".
Av Stefan Olofson
DO vill träffa socialnämnden.
Av Stefan Olofson
Skarp kritik mot socialens agerande: Psykologer underkänner utredning om omhändertagande.
Av Stefan Olofson
Kommunen tar DO i örat om utredning "Tvångsomhändertagande inte i strid mot Europalagen".
Av Stefan Olofson
Stefan Olofson är journalist på Skånska Dagbladet. Artikeln är tidigare publicerad i SKD den 16 januari 2007. Den ingår i en serie artiklar av samma författare som inleddes samma dag.
Fallet Zahra är inte unikt. Nutida svensk socialhistoria visar att invandrarbarn är överrepresenterade vid tvångsomhändertaganden och fosterhemsplaceringar. Barnen tvångsomhändertas och placeras utanför sin etniska bakgrund och sin kultur. Det torde dock för varje tänkande människa vara uppenbart att invandrarföräldrar - om de inte är missbrukare eller vanvårdar sina barn - borde ha större kompetens att ta hand om sina egna barn än svenskar som avlönas av skattebetalarnas medel för att axla föräldrarollen.
Artikelserien återges här med författarens benägna tillstånd.
Av Stefan Olofson, journalist
LUND. Den som blir utredd av socialtjänsten har rätt till en opartisk bedömning. Men alltför ofta är det utredarnas egna tolkningar och känslor som styr. Det hävdar Bo Edvardsson, docent i utredningsmetodik vid Örebro universitet.
Det är snudd på omöjligt för personer som har utsatts för felaktiga och negativa omdömen av socialtjänsten eller t ex psykiatrin att få upprättelse. Det finns en gammaldags lekmannamässig hantering i utredningsärenden. Många socialsekreterare är dåliga på utredningsmetodik. Deras kunskaper räcker inte till för att ge rätt kvalité på underlaget som politiker och myndigheter ska grunda sina beslut på. Utredningarna fungerar som klippcollage utan tillstymmelse till bra källkritik, säger Bo Edvardsson.
Människor som utsätts för det här blir förtvivlade och förbannade. En del blir deprimerade av den vanmakt de känner. Även när felen är rent uppenbara vägrar myndigheten att rätta till dem.
Bo Edvardsson har ett stort urval att ösa ur. I mer än 25 år har han granskat över ettusen utredningar. Hans slutsats är att dålig kvalité är mer regel än undantag.
- Det saknas styrande frågeställningar och urvalet av uppgifter är skevt. Kontroller som är lätta att göra missas och man skiljer inte på fakta och egna tolkningar där man bygger på med skvaller och subjektiva omdömen. Ofta strävar man efter att bekräfta en bild som man redan har bestämt sig för, säger Bo Edvardsson.
Alla utredningar är inte undermåliga. Skalan är glidande i kvalitet.
- Det finns en betydande homogenitet i sättet att skriva. Den som är berörd brukar inte så ofta få bestyrka socialsekreterarnas sammandrag. De vägrar helt enkelt att rätta till fel.
Utredarna ska följa grundlagens princip, men gör det inte alltid.
- Som berörd måste man få säga till socialsekreterarna att de gör fel utan att det ska ligga en till last. Det blir lätt generaliseringar som saknar vetenskapligt stöd, menar Bo Edvardsson.
Socialsekreterarna bryter mot kravet i konventionen och preciseringskravet.
- Socialnämnden kan aldrig besluta om permanent omhändertagande av ett barn. Men omhändertagandet kan vara hela uppväxten, säger Bo Edvardsson.
Zahra får träffa dottern fyra timmar i månaden.
Av Stefan Olofson
Dåligt underlag orsakar problem.
Av Stefan Olofson
Skarp kritik mot socialens agerande: Psykologer underkänner utredning om omhändertagande.
Av Stefan Olofson
DO vill träffa socialnämnden.
Av Stefan Olofson
Kommunen tar DO i örat om utredning.
Av Stefan Olofson
Stefan Olofson är journalist på Skånska Dagbladet. Artikeln är tidigare publicerad i SKD den 16 januari 2007. Den ingår i en serie artiklar av samma författare som inleddes samma dag.
Fallet Zahra är inte unikt. Nutida svensk socialhistoria visar att invandrarbarn är överrepresenterade vid tvångsomhändertaganden och fosterhemsplaceringar. Barnen tvångsomhändertas och placeras utanför sin etniska bakgrund och sin kultur. Det torde dock för varje tänkande människa vara uppenbart att invandrarföräldrar - om de inte är missbrukare eller vanvårdar sina barn - borde ha större kompetens att ta hand om sina egna barn än svenskar som avlönas av skattebetalarnas medel för att axla föräldrarollen.
Artikelserien återges här med författarens benägna tillstånd.
Av Stefan Olofson, journalist
LUND. Lars Bergwall (c) var andre vide ordförande i socialnämnden när Zahras dotter omhändertogs. Han var med och tog beslutet att ansöka om omhändertagande av hennes dotter, enligt LVU, hos länsrätten.
- Jag kan givetvis inte kommentera det enskilda ärendet. Socialsekreterarna följder riktlinjerna för utredning av fall av det här slaget. Det ligger mycket arbete bakom och sammanställningarna grundas på ett stort urval av uppgifter, fakta och samtal med olika personer. Det är komplicerat. Ansökande om omhändertagande görs inte på en höft.
Lars Bergwall tycker att Percy Bratts promemoria i Zahra-ärendet är intressant och har inget emot om DO gör en bedömning utifrån Europakonventionens praxis. Men han tror att socialsekreterarnas utredning håller för en granskning.
Med Percy Bratts promemoria som underlag har DO begärt att få träffa socialnämnden den 1 februari för att gå igenom Zahras ärende.
Zahra får träffa dottern fyra timmar i månaden.
Av Stefan Olofson
Dåligt underlag orsakar problem.
Av Stefan Olofson
Skarp kritik mot socialens agerande: Psykologer underkänner utredning om omhändertagande.
Stefan Olofson
"Omöjligt få upprättelse när fel har begåtts".
Av Stefan Olofson
Kommunen tar DO i örat om utredning.
Av Stefan Olofson