När Dave Pelzer vid tolv års ålder omhändertogs av myndigheterna uppdagades en skakande historia. Sedan fyra års ålder hade han vanvårdats och systematiskt misshandlats av sin psykiskt sjuka mor.

Dave isolerades successivt från sin pappa och sina bröder. Han behandlades sämre än en hund och många gånger önskade han att han skulle få dö.

Av författaren till Pojken som kallades Det och Pojken som inte fanns Miljontals läsare världen över har gripits av Dave Pelzers böcker om sin barndom och väg in i vuxenlivet.Bara fyra år gammal blev han sin mammas offer. Han isolerades från den övriga familjen, misshandlades, svalt och förnedrades. Han fråntogs till och med sitt namn - han blev pojken som kallades Det. Dave var tolv år den dagen han räddades. Till slut hade skolan slagit larm och myndigheterna ingrep. Det som då avslöjades visade sig vara ett av de värsta barnmisshandelsfallen i Kaliforniens historia. På ett närmast mirakulöst sätt lyckades han inte bara överleva utan har också skapat sig ett meningsfullt liv.

"Rättvisan och psykologin" tar upp en brännande fråga: Kan vi lita på psykologin? Hur stor roll spolar psykologiska expertutlåtanden inför domstolarna? Riskerar inte tilltron - eller rentav övertron - på psykologisk expertis att underminera rättssäkerheten, inte minst i laddade mål som rör incest eller våldtäkt? Mål där det ofta saknas annan bevisning än parternas egna vittnesmål.

'Resan utan mål'

Av Jacob W. F. Sundberg, Professor Emeritus

I våra grundlagar fastsälls bl.a. rättssamhällets idéer. Några av grundpelarna är värnandet om allas likhet inför lagen. skyddet för medborgarna mot myndigheters maktmissbruk samt kravet att iaktta saklighet och opartiskhet i maktutövandet. Men hur fungerar dessa honnörsord? Var går gränsen mellan saklighet och godtycke? Och vad är egentligen "likhet inför lagen"? Nya lagar har under senare år alltmera utformats som generalklausuler, ofta kallade gummiparagrafer. Vad har denna ty p av lagar för effekt?

I denna. bok visar författaren med cirka 150 praktiska fall innebörden av regeringsformens förbud mot godtycke i rättstillämpningen. Grundlagarnas syften konfronteras här med medborgarnas berättigade krav på rättssäkerhet.

Sammanfattning

Jag har haft uppdraget att utvärdera regeringens nationella hand-
lingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006-2009, som överläm-
nades till riksdagen i mars 2006 genom regeringens skrivelse
skr. 2005/06:95. Uppdraget har innefattat att lämna rekommenda-
tioner i syfte att ge regeringen ett underlag för dess fortsatta sys-
tematiska arbete med frågor om mänskliga rättigheter på nationell
nivå i Sverige (i betänkandet ofta benämnt endast som systematiskt
MR-arbete).

I maj 1910 lämnade den trettonårige pojken Axel sin ensamstående mamma i Norrköping och reste till sitt nya hem, ett fosterhem på landsbygden långt från hemstaden. Axel var en vanartad gosse, det hade barnavårdsnämnden i Norrköping bestämt. Vad hade då Axel gjort och vad innebar det att vara ett vanartat barn och bli skild från hemmet av barnavårdsnämnden?

I "Sämre lottade" berättas historien om de vanartade barnen. Vi får möta Axels olyckskamrater i sekelskiftets Norrköping men också de damer och herrar i barnavårdsnämnden som försökte "rädda" barnen från vad de såg som en dålig miljö.

Alla som arbetar med myndighetsutövning behöver ha aktuell lagstiftning nära till hands för att garantera klienter och brukare en rättssäker samhällsservice. Motsatsen leder till både personligt lidande för den enskilde och slöseri med tid och pengar för att hantera överklaganden. Socialtjänstlagen 2020 är sedan lång tid en nödvändig uppslagsbok för alla som arbetar med socialt arbete inom kommunal socialtjänst eller med socialt arbete inom andra välfärdsområden. Även de som arbetar med utsatthet på ideell bas har stor nytta av boken. Den klara och begripliga framställningen rätar snabbt ut de flesta frågetecknen kring lagens tillämpning. Boken har en tydlig struktur: • Tydliga rubriker som gör att du snabbt hittar rätt avsnitt • Aktuella lagkommentarer • Senaste rättsfallen och JO-avgörandena logiskt placerade i förhållande till lagen Boken gör det enkelt för både tjänstemän och förtroendevalda att hålla sig uppdaterade. Den fyller också en viktig funktion i utbildningssammanhang vid såväl universitet och högskolor som yrkeshögskolor och folkhögskolor. För exempelvis studenter inom juridik, vård, socialt arbete och socialpedagogik ger boken en bra grund för att förstå lagen och dess användning. Annika Staaf är jur. kand. samt docent i socialt arbete, inriktning rättsvetenskap, och verksam vid Institutionen för kriminologi på Malmö högskola. Hon har skrivit ett flertal böcker inom områden som rör rätt och rättstillämpning på det socialrättsliga området. Lina Corter är jur. kand. och adjunkt i juridik och undervisar i socialrätt, hälso- och sjukvårdsrätt och arbetsrätt på Malmö högskola.

En dokumentärroman har utkommit som skildrar de katastrofala följderna av sociala myndigheters tvångsomhändertagande av ett litet barn

I internationell jämförelse är Sverige med självklarhet att betrakta som en rättsstat, med fri åsiktsbildning, fungerade rättsväsende och ett system för fredlig övergång av politisk makt. Demokratin är djupt rotad, liksom föreställningen att vi intar en tätposition också i rättsstatssammanhang.

På håll är bilden alltså ljus. Men hur ser det ut vid närmare granskning? Hur sköter sig makten? Klarar den att freda medborgarna från övergrepp? Finns skillnader mellan det som framgår av grundlagar och andra överordnade rättsregler och hur de tillämpas i praktiken ? Är den formella makten delad på ett konstitutionellt godtagbart sätt? Kan rättsstatsbygget förbättras ?

Utifrån det angloamerikanska rättsstatsbegreppet med en tydlig maktbegränsning, granskar författaren hur Sverige har påverkats av medlemskapet i EU. Han skärskådar polismakten och kriminalpolitiken, och speglar rättsstaten i relation till medierna.